Kommentarer? Skicka e-post till indexkompaniet@galaxycorp.com
© indeXzine Utges av Indexkompaniet Nilsson HB In Association with Amazon.com
Gör Ditt Eget indeXzine Webkort och skicka till en vän

En inbjudan till ett sociologiskt perspektiv
Den etiska
vetenskapen



Med den trendiga - och ovederhäftiga (se detta nummers artikel i vetenskapsserien) - kunskapsrelativismen har sociologisk kunskapsinhämtning åtskilligt misskrediterats. Sociologi söker som all vetenskap efter lagar. I relativismens tolkning kunde existensen bestå av än det ena än det andra som sedan tolkas som fakta eller lagbundna samband inom ett viss kultur på en viss plats vid en viss tid. Som vetenskapsman utgår en sociolog tvärtom från att saker och ting inte bara sker eller ens inte bara sker med viss regelbundenhet utan att en uppsättning lagar och mönster styr skeendet och att hans uppgift är att studera verkligheten utifrån den uppfattning av dessa lagar och mönster han för tillfället har.

Durkheim och Weber, sociologins stora klassiker, definierade sociologin som den etiska vetenskapen respektive det vetenskapliga studiet av meningsfullt handlande. Kan man verkligen utgå från lagar och mönster om ändamål och etik är sociologins studieobjekt?

Tanken är beroende
inte tankens objekt




För att kunna fortleva som art och fortplanta sig måste människan underhålla sin organism och tillägna sig de ämnen som hon behöver från den yttre natur som omger henne. Ett yttre samband (av ett eller annat slag) till den egna uppfattningsförmågan föresvävar varje vetenskapsman och är den praktiska utgångspunkten för all vetenskap. Vi kan kalla varje enskild vetenskaplig disciplins syn på detta samband (det nödvändiga inslaget av ontologi) dess första lag.

Denna kunskapens beroendeställning, och vilka slutsatser man kan dra därav, har länge varit föremål för spekulationer inom kunskapsteorin. Den förste som försökte angripa problemet vetenskapligt var (faktiskt) Karl Marx, grundaren av det kunskapssociologiska synsättet. Observera att hans berömda insikt "man tänker annorlunda i slott än i koja" inte betyder att de fakta man tänker om är relativa.

Vilka sociala lagar
är berikande?







Men uppfattningsförmågan söker uppenbarligen inte bara strukturera det som är utan också det som bör vara. Historiskt har processen givit flera resultat; religion, filosofi, moral, politik, rätt - och sociologi! Jmf Durkheims och Webers defintioner av ämnet.

Sociala system, sociologiska grupper består av individer som ständigt står inför olika val. Komponenterna i en valsituation är

1) den väljande individen
2) dennes (funktionella) omgivning
3) möjliga handlingssätt
4) möjliga utfall i den givna omgivningen.

Mönstret och regelverket hos ett socialt system eller social grupp påverkar valets utfall efter fyra funktioner

1)graden av tillgänglighet av valsituationer med effektiva valmöjligheter
2)graden av effektivitet av gjorda val
3)graden av förenlighet mellan gjorda vals utfall
4)graden av relativt värde (intentionsgraden) hos dessa utfall.

Sociologins huvuduppgift är (bör vara) att hitta mönster och regelverk för social samvaro som maximerar så långt möjligt under rådande förhållanden värdet på dessa fyra funktioner och att studera befintliga sociala sammanhang utifrån om de rör sig en maximerande (variationsberikande) eller minimerande (variationsnedbringande) riktning.

En ny inbjudan i nästa nummer:


Free

View

Sign

;
; PicoSearch